Förelåsning

Man går på föreläsning
Hjärnan är låst, blockad, knockad. Tre timmar i tempo långt över vad den, ännu långsamt sommar-dvale-vaknande skallen, pallar.

Man har rast
Utslagen pustandes en stund innan nästa punktinsats. Under vilan planeras möten, konferenser, elevlistor, materialbeställning - allt medan riskornen flyger och kaffet kallnar.

Man är social
- Hur va ditt sommarlov?
- Tack bra, ditt?
- Jo, bara fint, måste rusa.
- Okej, vi ses!

Tempoväxling mellan sommarlov och skolstart är som fartskillnad mellan snigel och Concorde. Huvudet känns jäst och obeläst.

Äh, va ska man med hjärnceller till? Jag får satsa på Malmö (se föregående inlägg). De känner igen en stjärna på en gång. Snart är nyckeln till framgång i min hand.