Bloggbikt

Det bidde inget. Jaså, bidde det inget? Vad bidde det då då? Jo, det bidde en bikt. Alltså: ingen träning ikväll och nu lägger jag korten på bordet (håll i dig): Jag har druckit vin och ätit jordnötter. Och det var gott. Alkohol och snacks mitt i veckan! Syndare.



Varför facebookar och bloggar många om sånt de tycker att de inte borde gjort? Ofta handlar förvisso inläggen om att framhäva den egna förträffligheten. Ibland vill man visa upp sig själv eller något man har köpt. Inte sällan vill man dock bli rentvådd.

Till viss del lever vi kvar i bondekulturen. I bondesamhället gick man i större utstäckning än nu i kyrkan. Man kunde bikta sig och språka bort en stund. Även torget var en social arena. Bonnkärringar pratade om ditt och datt medan gubbar skvallrade och mätte maskiner. Behovet av uppsluppet småprat finns kvar. På djupaste allvar. Men arenan är en annan och det är där blogg och facebook kommer in.

Jag reagerar ofta på bikt-, shopping- och titta-vad-duktig-jag-är-inlägg här i cybervärlden. Men jag är också medveten om att jag ger mitt bidrag till dito. Vardagliga samtal fyller sin funktion oavsett vad man tycker om dem. Glöm inte att du trots allt väljer själv om du vill logga in. Så: Take it or leave it! Fortsätt att ta del av sorlet, eller låt bli.

Slutligen, vill jag rekommendera thaikiosken på Magasinsgatan. (Det är ett vilt hopp i handlingen - jag vet - men torgsnack tillåter att man skiftar mellan ämnen.) Vi var inte helt nöjda (med thaimaten , alltså) de första gångerna så vi har inte handlat där på länge - förrän i kväll. Supergott och billigt! Nu är det dessutom känt att jag inte ens lagade kvällsmaten själv! Undrar vad Jesus hade sagt om det.