Kors i taket

Här hänger vi då, svenskläraren och rektorn, en helt vanlig dag på jobbet. Omvårdnads- och fordonsprogrammen hade ett projekt ihop med räddningstjänst idag. Brandmän visade hur man klipper upp en bil. Ambulanspersonal beskrev hur akutvård på en olycksplats går till. Olika situationer simulerades. Bland annat vi fick alla känna på hur det är att hänga upp och ner i en bil.

Fattar ni hur mycket blod man får i huvudet? Och, begriper ni hur svårt det är att knäppa loss sig? För att inte tala om hur marigt det är att kravla sig ut!? Jag vill inte tänka på hur det skulle vara att tvingas göra samma sak i skarpt läge. Men det var sannerligen nyttigt och spännande att testa på. En hel hop leende elever, med sina mobiler högsta hugg, hejade på oss.

Vem vet, man kanske hänger på youtube vid det här laget.

Kusthäng

Kusten sjuder av aktivitet denna helg, för det är Coastal Culture. Själv var jag på aw och tog sedan en stros neråt hamnen. Vilka fina kuber vi har fått vid kallis; ligga, sitta, hänga, ja, till att bara vara. 

 Vid hamnpaviljongen spelade några bra band och på en liten scen bredvid stod folk och berättade om sina idéer av olika slag. Pecha Kucha heter den rappa föresläsningsstilen - riktigt fräckt!

Katte, som driver glashyttan, ska blåsa en period nu.Vi gick förbi så att hon kunde slänga in nytt glas i ugnen. Snacka om att brinna för det. Visst smälter man för den bruden alltså!

Mitt i

Kristi flyger, norrmännen sjunger och några undrar rastlöst och förvirrat vad de ska ta sig för, när de plötsligt blir lediga en dag mitt i veckan. Min älskade traskade till jobbet i ottan, sms:ade att han såg Ruskprick och Knorrhane på TV. Mysigt tänkte jag, för alla inblandade. Sen vände jag mig om och sov en timma till, lyssnades på dripp-droppet och vinden som piskade mot rutan.

Därefter cyklade jag till min underbara farmor. Eller det är syrrans egentligen, men blodsband spelar ingen roll i det här fallet.  Hon har aldrig gjort skillnad ♥ Farmor flyttade till en servicelägenhet i lördags. Jag oroade mig lite för hur hon skulle ta förändringen. Men så glad hon var och vilken fin lägenhet sen då. Fantastiskt fräsig farmor!

Jag köpte med mig lite sallad hem och gottar mig nu här i mitt uterum. Det är bästa platsen, riktigt rofyllt. Nån timma kvar tills JJ slutar jobbet. Jag vet att han kommer att vara trött. Det gör inget, jag njuter av lugnet. Det är en mycket stillsam och fin helgdag, mitt i veckan.

Hit och dit och runt en liten bit

Ledig dag med JJ och allt kan hända. Lugn och ro, fart och fläkt och oväntade vändningar. 

Vi var till loppis, där unga fröken "Jag heter Stina Lisa Andersson" provade alla cyklarna, bloggerskan fick med sig två skapliga mattor hem och kanelbullar i olika storlekar, bakade med för mycket mjöl, sköljdes ner med avsvalnat plastmuggs-kaffe.

Nyss kom jag hem från en tur till grannstaden. En bil dit, två hem. Där ligger han så nöjt på vägen framför mig, i sin  nya automat med skinnklädsel. Och på radion i bilen ett njutbart program med Stevie Wonder. Kroppen ler och själen sjunger.

Hoppet stiger

Jag frågade JJ hur intresserad han var av att lära sig dansa salsa om skalan var: noll = nej tack, aldrig någonsin och tio = ja vad kul, vi bokar en kurs imorgon! Rent hypotetiskt alltså, la jag till för säkerhets skull. Det kändes som en evighet innan han svarade. Jag hann tänka att en tvåa är helkört, trodde nog att han skulle svara en tvåa. Efter en stund kom repliken: Just nu en fyra, men för en tid sedan var det en sexa. Just nu är det bil- och jobb-byte och vår långresa som tar fokus, annars hade det nog varit en sexa.


Är det inte fantastiskt? Vi skall börja dansa salsa ihop! Nästan i alla fall...

Salsacafé it is!

 

Hola, jag cyklar ner en sväng!


Det är alltid så mysigt att sitta och prata ett slag, ta några turer och låta de latinska rytmerna skölja genom kroppen en stund.


Öppet idag 14-17
http://www.salsa.varberg.org/