NU har jag börjat

Rättning betas bäst av hemma vid köksbordet.

Nationella prov

Våren är hektisk. 78 nationella prov väntar i väskan. Writing skrevs i morse och till veckan går Reading och Listening. Ett prov = ca en timmas jobb. Hur ska jag få in 80 timmar på två-tre veckor? Jag fattar aldrig hur det ska gå till, men på något konstigt sätt blir jag ändå klar i tid. Hypad och slutkörd när sommaren kommer, men jag klarar det alltid.

Speaking har jag redan gjort med alla 78! Det kan verka glassigt att lyssna på folk som pratar hela dagarna. Men det är tröttsamt att koncentrera sig på flyt, grammatik, ideomatik, variation, interaktion... bla, bla, bla. En fördel är att äntligen träffa eleverna i små grupper. I stora klasser blir det alltför sällan. Ofta är samtalen intressanta och underhållande. Fröken får en och annan tankeställare.

Jag orkade inte hugga in i uppsatshögen redan ikväll. Robot-rättning lär bli nödvändig så jag borde kanske... Nääh, jag måste samla kraft. Facebook och blogg: kravlöst skönt att blaja bort en stund.

Att väcka sina elever

Det är ingen idé att säcka ihop på våra lektioner inte. På fikarummet kom jag och en lärare från elprogrammet fram till minst tre metoder för att väcka halvsovandes elever.

1. vattenpistol - gärna med hård fast stråle. Kollegan nämnde något om högtryckstvätt men jag tycker det verkar bökigt att släpa runt på, annars hade det klart varit suveränt effektivt.

2. startpistol - fler vapen i skolan liksom. Om man är på riktigt bra humör någon dag kan man vara extra snäll och säga "klara... färdiga..." innan man avlossar skotten.

3. vi har ju en del elgrejer också...

Ännu mera höftrull

Varberg finns definitivt med på Sveriges salsakarta. Kurser, workshops, fester och öppna klasser (Salsa Practica) avlöser varandra och den 6:e maj kl 9 är det latinodans på Beers and Cheers. Det bjuds på gratis introkurs och lite tapas. Häng med!

Salsa kulturförening Varberg 10 år

Nu när jag ändå har oljat upp mina höfter igen så passade det bra att Salsa kulturförening Varberg www.salsa.varberg.org/ hade 10-årsjubileum i Träslövsgården i lördags. 150 glada salseros partade hela kvällen. Äntligen hör jag skillnaden mellan Bachata och Merengue. Stolt kan jag också meddela att jag fixade att hänga med på lite cha-cha fast jag aldrig gått någon kurs.

Det är bra med salsa för man kommer hem nymotionerad. Med bultande fötter och ett euforiskt flin på läpparna stupade jag i säng. Inte hann jag inta särskilt mycket alkohol under kvällen heller så jag kände mig pigg och fräsch dagen efter. Salsafolk bäljar i allmänhet mest vatten och det behövs för man svettas en del.

Vi fick mersmak och är nu anmälda till en workshop i Rueda de Casino med http://www.salsakurs.se/ i Folkets hus på lördag den 24:e april. Och vem vet, kanske vi hinner med en Salsa Practica på torsdag också. Det kan både erfarna och nya dansare gå på förresten, så kolla länken.

Tävlingar jag minns

En tävling i att hacka lök äger rum inom kort. Det sa de på tv nyss. Jag är en väldigt långsam hackare och vägrar därav förstå relevansen med dylik lökkamp. Om jag ändå tvingas att delta tar jag till tårar. Fast jag kan förstås vara iförd simglasögon.

Simglasögon använde jag för övrigt när jag helt oväntat kvalificerade mig till DM i simning på mellanstadiet. De hjälpte föga. Förvisso trängde inte en enda vattendroppe in i ögonen, men salta tårar sipprade ur dem genom hela loppet.

Jag hade aldrig dykt i den aktuella basängen tidigare och hade därför ingen aning om hur grund den var. Taggad av att ha hela klassen omkring mig, var jag så övertänd att jag dök på tok för djupt och hyvlades mot den skrovliga bottnen. Det var inte precis nån Ester Williams som kom upp ur vattnet med fullständigt skalade knäskålar. Fish food.

I kula var jag annars rätt säker på avstånden. Det var däremot inte klasskompisen som föll för mig en dag. Det var väl inte mitt fel att jag stötte två meter längre än alla andra!

Stafett gick sådär. Jag tror att jag kom med i laget för att ingen annan ville. En pinne i magen är inte särskilt skönt. Det tyckte i alla fall inte den som jag skulle växla till.

I mitt jobb på en naturbruksskola deltog eleverna i plöjnings-SM, ko-styling samt mjölkning. Ja, vad ska man säga? Vi har alla våra intressen. Floristernas blomsterbinderi var lättare att förstå sig på för en fd frissa som jag.

Alla andra tävlingar vill jag helst glömma. Eller förresten, jag vann ju en kissa-längst-tävling över grabbarna jag lekte med när jag var liten. Det ni.

Skördetid

Lärarens skördetid infaller i slutet av varje kurs. Däremellan har diverse mellanskördar bärgats och en hel massa ogräs har rensats. Jag funderar seriöst på att spela in mig själv, göra små filmsnuttar i moviemaker och lägga till knasiga grimaser så de minns bilden av min förvridna nuna kopplat till grammatikfakta. Jag kunde skicka filmen via mejl till den som gör samma fel om och om igen.

Ett mycket svårutrotat ogräs är felaktig användning av genitiv-s. I snitt tre gånger per kurs tar jag upp skillnaden på ägandeformerna i "The girl's car" (flickans bil) och "The girls' car" (flickornas bil). Problem med när och hur verb-s ska användas är en annan kvickrot. Det är bland det sista de sätter i engelskan faktiskt, om man bortser för svårigheten att hitta rätt prepositioner och annat smått och gott. ALLA verb i tredje person singular får ett s på slutet i presens: "He likes the house." och "It rains every autumn." S på verben; det vet ni!

De skulle roa sig med att visa filmerna på sina förfester och klassåterträffar. Men de kommer att glömma vad jag sa, bara kolla på hur löjlig lärare de hade på gymnasiet. I know! Jag har också varit elev. Det händer att vi snackar om våra lärare än idag. Jag vet, det är tragiskt. Vi har inte tillräckligt med samtalsämnen att fylla ut träffarna med. Ibland kommer det över mig: HJÄLP! Hur ska jag bli ihågkommen? Lite kul är det också.

Nu drar det alltså ihop sig. Jag har sått och jag har vattnat. Jag har ansat, putst och gallrat. Och vattnat igen. Jag har försökt rycka bort ogräsen så fort de har vuxit upp. Likförbannat hoppar s-en och apostroferna omkring hejvilt. Men skörden börjar ändå växa sig frodig och fin. Två av tio lästa uppsatser idag var tydliga förbättringar. Kanske de tar till sig av undervisningen ändå? Det finns hopp i år igen. Det är en process, för både lärare och elever. En sak är säker: Det är oändligt mycket jobb att få till en fin skörd. Ännu hårdare slit är själva bärgningsarbetet.

Jag är som du förstår mitt i högsäsongen. Den kommer att vara i sju veckor till. Sen är allt slut. Plötsligt. Utmattade lärare kommer att befolka stadens krogar, skogar, caféer och stränder. Det tar en vecka eller två att hämta sig från en skördeperiod. Men vi har ju några veckor på oss. Man kanske hinner göra en film eller två. ;-)

Hur var det nu då?

The girl's car: genitivapostrof FÖRE s efter som det är singular

The girls' car: s-et är ett sk plural-s och apostrofen ska då komma efter

Väderrapport

Är du bra på kallprat om väder och vind? Det är jag. Tyvärr. Ibland. Det kan vara ganska intressant också. Ofta ligger små dolda budskap där mellan raderna - redo för analys.

Dagens väder: Lätt bris, solsken och mot kvällen ett mörkt moln i horisonten.

Prognos för imorgon: Molnet över horisonten ligger kvar men drar inte in över land - ännu. Dagen badar i solsken och en skön bris smeker.

Från surseg till smooth

Äntligen har jag kommit ur min sega svacka och blivit smidig. Från att ha känt mig som jordens klumpeduns fick jag ikväll uppleva flyt i latino-dansen igen. 90 minuter kändes som fem, rytmen slog i takt med min egen puls och de stela höfterna fick sig en efterlängtad oljning. Efter en tillfällig dipp är glädjen tack och lov tillbaka. 7 av 8 kurstillfällen kvar - tjo!

Salsa i Varberg:
http://salsakurs.se/
http://www.salsa.varberg.org/

Barcelona blev bra

Fem fina dagar i Barcelona med 16-åringen är till ända. Här är några tankar:

Boende
Casa de Billy Barcelona var just så fantastiskt som man kunde önska. På hostelworld.com och tripadviser.com skrev jag utan överdrift: "I'm in love - with Casa de Billy and the people who run the place and work there. It felt as if visiting somebody's home. At the same time our privacy was fully respected. It is beautifully furnished and has the "little extra" which makes it special. For example we were served a free glass of cava with our morning croissant on Easter. I travelled with my teenage daughter and stayed four nights. If/When I go back to Barcelona, I will definitly stay at Casa de Billy again! /Katrine, Sweden" http://www.casabillybarcelona.com/

Mat och dryck
Riktigt mumsiga tapas av olika slag hanns med, paella likaså. Jag gillar inte det så mycket som jag hade hoppats. För att hitta rätt sylta använde jag min mumsig-mat-sensor. Den går ut på att hitta krogar dit lokalbefolkningen går.

Bästa måltiden var också en fiskrätt på på en mindre krog utan engelska menyer och bara spanjorer så långt örat kunde uppfatta. Sangrian gick inte av för hackor. Ett och annat glas cava slank också ner här och var. "A good beer dosen't travel" heter det ju. Det ligger nåt i det för all mat och dryck tycker jag.

Beachliv
Det är svårt att föreställa sig att det före OS 1992 bara var öde, smutsiga industriområden utmed havsbandet. Nu är det verkligen ett tillgängligt, trevligt stråk fullt av aktivitet och med många riktigt schyssta krogar och caféer. En dag låg vi och gottade oss i solen på sandstranden i några timmar. Undertecknad unnade sig en fotmassage för bara 5 euro.

Shopping
Själv gick jag loss på några smycken medan dottern kom hem med både klänning och annat smått och gott. Vi letade upp en liten gata med bara secondhand- och vintagebutiker. Ögat fick små kickar både en och två gånger.

Kultur och arkitektur

Mitt sällskap sa tydligt ifrån redan innan avresa att massa museér inte låg överst på önskelistan. Vi var inne i några parker och kyrkor och med omsorg valde vi ut ETT huvudnummer: den helt fantastiska Gaudi-byggnaden La Pedrera. Från den fräcka terassen såg vi ut över ett soligt Barcelona. Hjärtat höll på att svämma över på mamman däruppe, sida vid sida med sin stora tjej, ute på äventyr på tu man hand.

Packat

Imorgon åker jag och 16-åringen till Barcelona. I vår familj är det alltid så idylliskt när vi ska ut på äventyr. Vi går sida vid sida och småler mot varandra när vi packar ner våra grejer. Vi skulle aldrig ropa tvärs över hela hemmet, bli sura om vi råkat lägga ner dubbla hudkrämer, eller snäsa av nån som råkar gå förbi. Nä, så skulle vi aldrig göra i vår familj.

Välkommen in?

Frans lärare

Alltså, Frans Strandberg får mig ständigt på gott humör. Och varför tänkte inte jag på att piffa till mig dagen till ära som Frasses poppiga lärare uppenbarligen gjorde: http://www.katrinsgoodiebag.se/blog/frans/utkladd/

Happy Easter

But, I don't have any annoying students!
Glad i hela mig blev jag i vilket fall när lappen låg där efter sista lektionen före påsklovet.