På tur i väst

Min retroväst har fått följa med på tur utmed den västkustka tågrälsen. "Flickorna från förr", "Seven in the city" eller varför inte "The Reggaeton Stars" har gjort Malmö osäkert. Vi har skrämt bort gäster från borden runt omkring, sumpat en stackars taxichaffis hörsel på höger öra samt fått dansgolven att vibrera.

Svettigt höftrull på Cuba Café natten lång - still going strong, minsann. Kände mig som Baby i Dirty Dancing OCH Leroy Johnson i Fame på samma gång. Det är bara att inse: Rör du dig som 20 vid en ålder av 40, så går du som 80 dagen därpå. Men det var det värt!

Finn fem fel

Idag blev det skor med klack och färgglad väst i retrostil. Man får piffa till sig lite. Jag skred världsvant fram och höfterna vickade så där lite lagom från sida till sida. CUT! Stapplande knäade jag fram. Stegen dånade tungt och jag undrade om jag inte påminde om en pyntad julgran litegran(n).

En annan skoblunder inträffade när jag var runt tjugo och befann mig på krogdejt. Jag gick på toa för att svalka mina kärleksnerver en aning. På med nytt illrött läppstift, kamma till den blonda pagen, sträck på dig! Klara. Färdiga. Gå. Lugn och fin – tänk på höftvickningarna. I baren satt några rivaler. Deras avundsjuka blickar byttes plötsligt mot skadeglada hånflin för under foten satt trettiosju meter toapapper. Det fladdrade i vinddraget likt ett sidenband i ett gymnastiknummer.

Nästa pinsamma grej hände när jag hade en elev med hörsnäcka. Jag pratade i en liten mygga med sladd till en sändare som jag hade i byxfickan. Iförd lång tunika måste det bli snyggast att låta sladden löpa innanför plagget så det inte blir en ofrivillig drapering i ena sidan. Det var inte det lättaste att få till. Varför var klassen så tyst? Fumlande kastade jag en snabb blick neråt och såg till min förskräckelse att magen var bar och hela gylfen vidöppen. I samma sekund som min flackande blick mötte deras fågelholksminer fattade jag ett blixtsnabbt beslut:
- Jag hade övat in detta innan så det skulle bli uppsluppen stämning!
Unisont asgarv.

Den fjärde tabben hör ihop med samma tekniska utrusning som ovan. Sändaren hade nämligen en på- och avstängningsnapp. Åtskilliga var de gånger som eleven viftande påkallat min uppmärksamhet när jag hade glömt att sätta på. En gång frågade dock jag generat:
- Hur långt når den här trådlösa manicken egentligen?
- Några hundra meter.
- Ehhh, öhh, så du menar att du hörde mig på toaletten?
- Lugn - jag kan stänga av dig också!
Brett leende.

Slutligen, och nu kommer jag till det som fick mig att skriva detta inlägg istället för att gå bums i säng som var planen. När jag klädde av mig den färgglada retrovästen så upptäckte jag att prislapparna satt kvar – och de är varken små eller få. Jag måste alltså ha haft dem som flaxande vimplar bakom min svajande, ekande julgranskropp hela dagen.

P.S. Detta är för övrigt mitt andra inlägg om hur jag har blivit ertappad med byxorna nere, eller åtminstone magen bar. "SJ, SJ gamle vän", från augusti 2009, handlar också om en pinsam händelse. Tur att man ser det roliga i efterhand.

Håller räkning

Ni anar inte hur kul det är att följa sin blygsamma statistik. Blondinbella hade antagligen vridit sig av skratt - men för mig är det fantastiskt roligt att 26 olika personer har läst bloggen just idag. Av dessa har 12 varit inne för första gången och 14 är återkommande besökare. Tillsammans har de klickat på 98 sidor (siffran i rutan visar totalen).

En tjusning med bloggande är det finns väldigt få krav. Också läsarna är fria. De kan lämna kommentarer, eller nöja sig med att vara en siffra i statistiken. Det skall ändå medges att jag är ganska nyfiken på dig som läser. Så skriv gärna några rader då och då - när du själv vill förstås.

Bed in Blog

Stämbanden spelar på frekvenser bortom kontroll och orden trumpetas fram. Idag har alla sängkläder tvättats och vädrats och små kvalster har letat sig ner i mina luftvägar. Nåväl, det brukar bli bättre när sängarna väl är bäddade och alla små or har landat i grannens rabatt.

Några småkryp färre är det läge att snofsa till kärleksnästet. Satin lär vara ljuvligt mot huden samt hålla kvalsterarméer på avstånd. Omsorgsfullt viker jag nylakanen om madrassen och puffar till fyra flotta kuddar. Slutligen vränger jag fingerfärdigt påslakanet över täcket. Handföring efter konstens alla regler! Jag har lärt mig av mamma, hon har lärt av mormor, som i sin tur har… Du vet hur jag menar. Det finns ritualer kring hur vardagsbestyr bör skötas.

Den här gången är det något som inte stämmer. Har jag blivit liten som enna tesked, eller bara krympt på grund av mindre vetande? Helt klart är i alla fall att jag är "out of proportion" och täcket ligger ynkligt litet i en värld av tyg.

Alla ni som har tiometerstäcken: ni kunde faktiskt ha berättat för oss andra att man behöver läsa måtten på paketet! Försök att få in trettiofyra meter tyg i en 10x10 cm stor originalförpackning. Hur kunde det förresten ligga perfekt vikt däri från början?

Vid närmare eftertanke så tycker jag att det verkar alldeles för halkigt och glansigt med sånadäringa lyxpåslakan. Vi är vanligt folk. Vanligt folk ska hålla sig till vanliga saker. Attjo och Gonatt!

P.S. Sängen på bilden tillhör en av våra färgstarka ungdomar. Mesvuxna hålle sig till mesdämpade toner. Satin-setet är för övrigt beige om någon skulle vara intresserad av att förnya sin gigantiska bädd.

Blog in Bed

Det är som om kreativiteten vaknar när andra somnar. Ett nattligt tankespår blir till ett blogginlägg, ett annat omvandlas till en resa, ett tredje rätar ut morgondagens frågetecken, ett fjärde gårdagens dito, osv. Ni fattar.

Tankar om stort och smått, livet och döden och hur i alla världen hinna hålla ordning på kropp och själ, hus och hem. Tänkande går inte att mäta i sprungna kilometrar, hängda tvättar eller antal varv med dammsugaren. Det är likafullt nödvändigt att ge plats för dem - don't you think?

Ett år går fort

Året är 2001 och vi är nyinflyttade. Utanför fönstret leker gårdens alla ungar i sommarvärmen, liten som stor. Vår äldsta dotter ska börja ettan och den yngsta går ännu på dagis. De leker med några jämngamla tjejer och deras storasyster som är tio. Vilken fin förebild för småtjejerna, tänker jag ofta.

Under åren har våra familjers liv flätats samman på olika vis - sakta men säkert. Jag blev tagen över min inbjudan till studentfirandet i juni, gripen av förtroendet att vara referens och idag är jag rörd till tårar; Grannen från fjärran land har just vinkat av sin äldsta dotter. Hon har rest till USA som Au Pair och ska vara borta i ett år.

Liten blir stor. Det känns som om hopprepens swischande och bollarnas studsande tystnat så sent som igår. Det sticker, sliter och stretar i modershjärtat och tonåringen i mig är också med på ett hörn. Hoppas att det blir ett fantastiskt år over there. Good luck dear!

Några rader helg

Fredag: Fotbollsmatch med inslag av syskonfejd följdes av litterär sopp- och planeringskväll: ”Vi sju”, ”The seven sisters”, eller kanske "De sju sexiga i staden" goes Louisiana, Köpenhamn och Malmö really soon.

Lördag: Stros på stan med smarrig lunchfika; alla fyra – kors i taket. Spontant biobesök: Tarantino kan! Avrundning hos oss tills timman var sen.

Söndag: Upp och hoppa. Tipsrunda, svampsession samt äppelskörd. Lunch… bara vila liiiite innan salsan…. zzzzzzzzz. Kvällsmat: mustig gryta med skogens härligheter.

Förresten så är jag fruktansvärt glad över ett eget äppelträd säsongen ut.

Katt å skit del 3

Nu har skrället sprätt på så gott som varje plätt av trädgården. Vår trädgård alltså. Den egna täppan duger tydligen endast som transportsträcka till det mycket grönare gräset på andra sidan. Grannkatten bajsar, balanserar, busar; systematiskt och bestämt. Dessutom kastar den tonårskaxiga blickar som om den ägde hela världen. Faktum är att jag anar en konspiration. Den lille besten har nämligen bussat släkten på mig.

Igår, mitt under pågående lektion kom en misse, inte alls olik grannens, promenerandes in i salen. ”You see, the genitive form is… eeehhh… I think I just saw a cat…ööööhhhh. It IS a cat! We have a kitten in here!”. Plötsligt stod den bara där och glodde fordrande på mig. En elev tog spontant på sig uppgiften att hitta ett hem åt kraken – både kissen och eleven försvann. Jag såg ingen av dem mer den dagen. Undrar vilka mer som ingår i maskopin.

Skogstokig

Likt rovdjur smyger vi genom skog och snår. Vi spejar och sniffar oss fram. Så, plötsligt, står de bara där och skiner skönt. Vi blir som småbarn; skuttar, skrattar och tjoar. Ivrigt fyller vi vår korg med skogens guld, som om vi är oroliga att de skall hinna fly om vi inte snabbar oss.

Jag och grannen från fjärran land åker nöjda hemåt. I bilen ger hon mig en av de finaste komplimanger jag någonsin fått: ”Du är inte allvarlig hela tiden som många andra svenskar.” Jag föredrar att vara lite galen. Livet får liksom guldkant då.

Ströbröd

Ströbröd är mycket användbart. Man kan exempelvis roa sig med själva ordet. Själv har jag lärt min franske svåger att säga ”stroebroéd”. Det klingar så där charmigt fransk-romantiskt med skorr på r:en. Andra användbara ord som ickesvenskar bör kunna är; centralstation, rabattkupong och knäckebröd. Med så välutvecklad vokabulär klarar sig mina utländska bekanta tämligen bra i vårt avlånga land. Men nu åter till ströbrödet.

Har du testat att hälla de små torra smulorna på ett lätt fuktat golv? Gör inte det. Ni vet hur det är: Någon vaknar med blodsockernivån nere i fotknölarna, sträcker sig efter müslin som någon annan (naturligtvis) har ställt längst in i skåpet. På översta hyllan! Hämta pallen? Otänkbart! Någon svimmar om denne inte får frukost NU! Det borde den där #%&#¤ som ställt paket fel fatta! Från en sekund till en annan är köket täckt av arton kilo finmalet smul.

Denna morgon har vi således klafsat omkring med klibbdeg under fotsulorna. Jag har skakat mattor, torkat golv samt sanerat min lekamen med fönsterskrapa. Resultat: Nyduschad och fräsch. Hemmet skinande rent. Och på diskbänken står en ensam smörad form.

Bastusnack

Det blev uppsluppen stämning i bastun ikväll. En och annan kreativ idé tog form:

Scenario 1: XX är varm efter bastun och går därför ut ur omklädningsrummet i bara bh. Alltså endast bh, inga trosor, inga skor men möjligvis med handuken virad likt en turban om huvudet. Vad tror du händer?

1. alla applåderar
x. XX blir portad
2. alla tittar bort

Scenario 2: XX känner för att vidga sina vyer och klär helt sonika av sig naken i herrarnas omklädningsrum. Vad gör männen då?

1. skyler sina snoppar
x. håller för ögonen
2. bjuder ut XX på middag

Scenario 3: XX är trött på alla tillknäppta svenskar så hon börjar sjunga med högt i varje sång, applådera efter varje låt och skrika jjjjiiihaaa, tjoooohooo och yyyyeeeeessss då och då för att liva upp stämningen lite. Vad händer?

1. alla blir inspirerade och hakar på
x. hon blir snabbt ensam kvar i salen
2. tränaren ringer akutpsyk

Min första permission blir på lördag och då tänkte jag prova stavgång runt torget. Ses!