Okej okej, jag ogillar kanske facebookstatusar om sjukdomar. Jag menar: gääääsp, hur mycket friskare blir man av att gnälla om skiten? Positivt tänk borde inte bara göra en själv kryare, utan även andra gladare. Och människor som stannar hemma för en fis på tvären eller vabbar och skyller på ungen för att sen åka hem till kompisar för att fika dagarna i ända, sen? Nej, ryck upp er för böööövelen! Lite snor bör inte få en att halka av banan.
Å så de där statusarna om träning; de har jag väldigt svårt för. Åtminstone om samma person spottar ur sig en om dagen. Men det är mest för att jag själv borde hurta iväg oftare och får dåligt samvete. För jag förstår egentligen; det är nämligen inte länge sedan jag på fullt allvar inte kunde förstå att ALLA människor inte ÄLSKAR salsadans, faktiskt. Nyfrälsta är jobbiga typer. Så, just nu är ni som springer hos er PT jooobbigaaa och snooobbigaaa!
Och vad håller jag på med nu då? Jo, jag sitter och snorar och gnäller och tycker synd om mig själv. Alltså, jag behöver ynkepynk, egentligen, men fräser och klagar över hur tingen ter sig, faktiskt. Jag lyckas inte ens hålla ihop den här korta texten, huvudet bultar, bihålorna spränger och nacken är öm. Nu gnäller jag som självaste .... Se nu vad du fick mig till att göra! Där ville svära, egentligen, men jag är lite petig med språket, faktiskt, så jag låter bli.
Snörvel, snövel, host, host, gnäll, gnäll - och inte fan mår jag bättre av det!
