onsdag 24 november 2010

Hoppla, hoppla

Det är ju sjutton vad det ska vara svårt för en galopphäst att ta det lugnt. Skritt och trav, vad är det liksom? Rastlösheten har slagit till igen. När den kommer är det lätt att tänka att andra är långsamma. Men alla kan inte hänga med i mina rusher. Det vet jag nog. I vilket fall så känner jag mig kreativ just nu. Tanken är klar. Sover gott. Drömmer sött. Vaknar glad. Vild och vacker. 

2 kommentarer:

  1. Vad gör du då när rushen kommer???
    Sätter dig ner tills anfallet gått över??
    Vaknar du rastlös oxå?
    Jag som upplever dig som aktiv, glad, positiv, entusiasmerande, you know, what ever....
    Glömde ju tala om att du är ursnygg och min bästaste vän!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Thank you darling! Återkommer i kommande inlägg för att besvara dina undringar :) Puss, puss gorgeous!

    SvaraRadera