Stämbanden spelar på frekvenser bortom kontroll och orden trumpetas fram. Idag har alla sängkläder tvättats och vädrats och små kvalster har letat sig ner i mina luftvägar. Nåväl, det brukar bli bättre när sängarna väl är bäddade och alla små or har landat i grannens rabatt.
Några småkryp färre är det läge att snofsa till kärleksnästet. Satin lär vara ljuvligt mot huden samt hålla kvalsterarméer på avstånd. Omsorgsfullt viker jag nylakanen om madrassen och puffar till fyra flotta kuddar. Slutligen vränger jag fingerfärdigt påslakanet över täcket. Handföring efter konstens alla regler! Jag har lärt mig av mamma, hon har lärt av mormor, som i sin tur har… Du vet hur jag menar. Det finns ritualer kring hur vardagsbestyr bör skötas.
Den här gången är det något som inte stämmer. Har jag blivit liten som enna tesked, eller bara krympt på grund av mindre vetande? Helt klart är i alla fall att jag är "out of proportion" och täcket ligger ynkligt litet i en värld av tyg.
Alla ni som har tiometerstäcken: ni kunde faktiskt ha berättat för oss andra att man behöver läsa måtten på paketet! Försök att få in trettiofyra meter tyg i en 10x10 cm stor originalförpackning. Hur kunde det förresten ligga perfekt vikt däri från början?
Vid närmare eftertanke så tycker jag att det verkar alldeles för halkigt och glansigt med sånadäringa lyxpåslakan. Vi är vanligt folk. Vanligt folk ska hålla sig till vanliga saker. Attjo och Gonatt!
P.S. Sängen på bilden tillhör en av våra färgstarka ungdomar. Mesvuxna hålle sig till mesdämpade toner. Satin-setet är för övrigt beige om någon skulle vara intresserad av att förnya sin gigantiska bädd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar