Världens bästa jobb

Visst hade jag en släng jobbångest efter lovet. Men det har inte med själva arbetet att göra, utan mer med att jag måste bryta ledighets-lunken, börja sätta klockan och hålla reda på en massa saker. När jag cyklade hem från skolan idag fick jag en glädjestöt i bröstet. Jag måste ha världens bästa jobb! Inte så att det aldrig är tungt. När provhögarna ligger i drivor, lektionsplaneringarna surrar i skallen också på natten och jag inte vet hur sjutton jag ska orka skriva ett enda åtgärdsprogram till, då undrar jag ibland vad jag håller på med. Så kommer en dag, som denna, när jag bara känner mig så himla privilegierad över att få jobba med de här människorna och lära känna dem under deras resa mot vuxenlivet. I like!