Det är satans rörigt i min skalle. Just nu är det en kamp att få ihop tillräckligt med tid för rättning av nationella prov. Jag har förståelse från chefen och kan stanna hemma för att rätta då och då, men vad hjälper det när ögonen vill ramla ihop så fort jag läser en elevtext? Många elever skriver fantastiskt bra, så det är inte det att texterna tråkar ut mig. Jag säckar ihop ändå - i princip varje gång.
Mörkaste tiden på året kräver sin vila. Jag upplever inre ro, men har ändå bristande fokus. Jag glömmer saker, som farmors födelsedag till exempel. Jag tappar bort grejer, nu senast min bankdosa. Okej, jag hittade laddaren till kameran när jag vände upp och ner på allt. Och den hade varit borta i en evighet, så det var ju bra att den kom fram - men ändå. Jag missar att laga mat. Oj, vi blev visst hungriga i kväll också - det kom som en överraskning! Mitt i röran känner jag trots allt tillit till att det kommer att bli ordning ur kaoset. Det brukar det bli - så småningom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar