Hotell i köket

"Jag satt i lobbyn och försökte se ut som om jag inte väntade på Robert". Orden ger en ganska tydlig bild av relationen mellan Patti Smith och Robert Mapplethorpe; hon den väntande kvinnan - han den fria konstnären. Hennes roman Just Kids beskriver deras livslånga kärleksrelation, såväl de ljusa och lätta stunderna som de mörka och svåra. Hon är till en början en ganska undfallande kvinna som formar sina önskningar efter hans behov.

Patti ska dock komma att få en egen karriär. Och som ni alla vet så är hennes stjärna en av de klarast lysande på rocknroll-himlen. Miljöer och människoporträtt är så skickligt snidade att det känns som om jag är med där på Chelsea Hotel i New York och träffar alla kändisar; inte alls dumt sällskap i lurarna när jag pysslar kring här hemma.

Detta är hennes berättelse och jag kan inte låta bli att undra hur samma story hade återgetts, berättad ur hans perspektiv. Den tanken tar jag med mig till nästa träff med bokgänget, för då är det denna bok som ska avhandlas.