onsdag 11 maj 2011

Rutschfilibabba

Ritsch ratsch - allting rusar. Det är som om jag slungas fram i livet. Borde jag inte vara ledsen och nedstämd efter att ha fått veta att jag förmodligen blir av med jobbet till hösten? Vakuum. Jag är trög. Det går liksom inte in. För det blommar ju så vackert omkring oss. Naturen är fylld till brädden och saven stiger i björkarna. Mums!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar