Efteråt

Det är nästan så att man skulle lägga av att hitta på trevligheter för man blir bara så låg när de tar slut. Om jag bara satt här hemma helt oaktiverad varje dag så skulle kontrasten mellan skojigt och tråkigt inte vara så stor. Det slår aldrig fel, efter en riktigt rolig helg känns allt dubbelt så tomt. Kramar, smek och fina ord --> onttomt efteråt. Tråkgnällig, javisst, men jag behöver det - är trött på att alltid vara så förbannat käck och glad! Imorgon är det "positiva dagen" har jag hört. Våga vägra!