måndag 28 september 2009

På tur i väst

Min retroväst har fått följa med på tur utmed den västkustka tågrälsen. "Flickorna från förr", "Seven in the city" eller varför inte "The Reggaeton Stars" har gjort Malmö osäkert. Vi har skrämt bort gäster från borden runt omkring, sumpat en stackars taxichaffis hörsel på höger öra samt fått dansgolven att vibrera.

Svettigt höftrull på Cuba Café natten lång - still going strong, minsann. Kände mig som Baby i Dirty Dancing OCH Leroy Johnson i Fame på samma gång. Det är bara att inse: Rör du dig som 20 vid en ålder av 40, så går du som 80 dagen därpå. Men det var det värt!

onsdag 23 september 2009

Finn fem fel



Idag blev det skor med klack och färgglad väst i retrostil. Man får piffa till sig lite. Jag skred världsvant fram och höfterna vickade så där lite lagom från sida till sida. CUT! Stapplande knäade jag fram. Stegen dånade tungt och jag undrade om jag inte påminde om en pyntad julgran litegran(n).

En annan skoblunder inträffade när jag var runt tjugo och befann mig på krogdejt. Jag gick på toa för att svalka mina kärleksnerver en aning. På med nytt illrött läppstift, kamma till den blonda pagen, sträck på dig! Klara. Färdiga. Gå. Lugn och fin – tänk på höftvickningarna. I baren satt några rivaler. Deras avundsjuka blickar byttes plötsligt mot skadeglada hånflin för under foten satt trettiosju meter toapapper. Det fladdrade i vinddraget likt ett sidenband i ett gymnastiknummer.

Nästa pinsamma grej hände när jag hade en elev med hörsnäcka. Jag pratade i en liten mygga med sladd till en sändare som jag hade i byxfickan. Iförd lång tunika måste det bli snyggast att låta sladden löpa innanför plagget så det inte blir en ofrivillig drapering i ena sidan. Det var inte det lättaste att få till. Varför var klassen så tyst? Fumlande kastade jag en snabb blick neråt och såg till min förskräckelse att magen var bar och hela gylfen vidöppen. I samma sekund som min flackande blick mötte deras fågelholksminer fattade jag ett blixtsnabbt beslut:
- Jag hade övat in detta innan så det skulle bli uppsluppen stämning!
Unisont asgarv.

Den fjärde tabben hör ihop med samma tekniska utrusning som ovan. Sändaren hade nämligen en på- och avstängningsnapp. Åtskilliga var de gånger som eleven viftande påkallat min uppmärksamhet när jag hade glömt att sätta på. En gång frågade dock jag generat:
- Hur långt når den här trådlösa manicken egentligen?
- Några hundra meter.
- Ehhh, öhh, så du menar att du hörde mig på toaletten?
- Lugn - jag kan stänga av dig också!
Brett leende.

Slutligen, och nu kommer jag till det som fick mig att skriva detta inlägg istället för att gå bums i säng som var planen. När jag klädde av mig den färgglada retrovästen så upptäckte jag att prislapparna satt kvar – och de är varken små eller få. Jag måste alltså ha haft dem som flaxande vimplar bakom min svajande, ekande julgranskropp hela dagen.

P.S. Detta är för övrigt mitt andra inlägg om hur jag har blivit ertappad med byxorna nere, eller åtminstone magen bar. "SJ, SJ gamle vän", från augusti 2009, handlar också om en pinsam händelse. Tur att man ser det roliga i efterhand.

söndag 20 september 2009

Håller räkning



Ni anar inte hur kul det är att följa sin blygsamma statistik. Blondinbella hade antagligen vridit sig av skratt - men för mig är det fantastiskt roligt att 26 olika personer har läst bloggen just idag. Av dessa har 12 varit inne för första gången och 14 är återkommande besökare. Tillsammans har de klickat på 98 sidor (siffran i rutan visar totalen).

En tjusning med bloggande är det finns väldigt få krav. Också läsarna är fria. De kan lämna kommentarer, eller nöja sig med att vara en siffra i statistiken. Det skall ändå medges att jag är ganska nyfiken på dig som läser. Så skriv gärna några rader då och då - när du själv vill förstås.